annika

Hej min tvåhövdade glitterisbjörn

2012-02-23T17:55:00.002+01:00

Från vissa vinklar är det nästan svårt att se.

Men plötsligt ser man dem, de två huvudena. Med glitter glitter och än mer glitter (ja, vi visste väl det både ni och jag att den skulle se ut såhär i slutändan)

Dessutom har den fått en kompis, den har bara ett huvud men har lagt nosen i guld och dragit på sig guldstrumporna. Så det är väl okej.

Idag gillar jag.

2012-02-23T10:17:00.003+01:00

53procent.se har skapats för att uppmärksamma de galna siffrorna av våld mot kvinnor som sker i Azerbadjan. Läs texten, gå in på sidan och berätta vidare om det här. För så här kan det inte få fortsätta.

http://53procent.se/

Jim Kazanjian, untitled (chateau), 2011
Dessa svartvita, storslagna och totalt overkliga bilderna av Jim Kazanjian är så himla fina. Det är så mycket detaljer och så välgjort. Jag vill se filmer som utspelar sig i hans världar.

Jim Kazanjian, untitled (implosion), 2008
Se fler bilder i portfolion.

Det går inte att låta bli att tycka om färgglada ballonger, speciellt när de har konfetti inuti.

och ännu hellre när de skickas i en låda, färdigfyllda med helium och med möjlighet att hänga fast ett personligt meddelande i de handgjorda snörena.

Företaget heter Bonbonballoons, men skickar tyvärr bara inom England nu. En dag kanske vi kan få skicka en ballong som en grattishälsning istället för ett sms, tills dess får vi nöja oss med att titta på bilderna i deras galleri.

bonbonballoons.com

böcker, filmer och egna företag

2012-02-20T14:30:00.001+01:00

Kan man kalla dem för bloggkollegor, hemliga vänner eller bara de där man tror man känner? Ja hur som helst så blir jag alldeles jätteglad, som om det var mina syskon eller någon nära vän, när det går bra för dem. Det känns som jag läst om en massa bra saker som händer för folk jag följer på internet. Så jag måste bara peppa dem lite extra genom att skriva om det här.

Här är några av dem:

Karin, går snart ner i arbetstid för att satsa på sitt eget företag. Heja! säger jag åt det.

Claras bok verkar vara på gång (och ja, hela hennes karriär verkar gå spikrakt uppåt).

Malin illustrerar sin första barnbok, skriven av Henning Mankell.

Andreas blogg visar fotografier från filminspelning och jag ser fram emot att få se hans andra långfilm Bitchkram när den går upp på bio senare i år (tror jag det är).

Heja, heja er och alla andra som gör det de tror på. Jag blir så glad av internet och de kontakter och vänner jag hittat och fortsätter skapa så smått. Det inspirerar så att se att andra göra bra saker.

The Composite Persuasion

2012-02-18T18:22:00.000+01:00

I torsdags var det releasefest för min kollega Joels bok "The Composite Persuasion". Den handlar om manipulation, övertalning och hjärntvätt. Allt man behöver med andra ord.

Ted och Martin var där.

Och Emma.

Elin

Robin

Ingrid och Anna-Carin.

En massa folk från kontoret.

Och en massa folk jag inte hade någon aning om vilka de var, men kul var det!

Joel signerade böcker och sålde slut på alla han hade med sig. Är ni sugna på boken så finns den här och vill ni höra Joel läsa ett utdrag och se lite mer av kvällen så titta på filmen nedan.

Cirkuslådor

2012-02-16T09:34:00.001+01:00

Häromveckan kände jag ett enormt starkt sug efter något med kombinationen guld och mintgrönt. Dessutom låg det fyra vita lådor från panduro hemma som bara väntade på att bli tillpiffade.

Sagt och gjort, målade med akrylfäg, guld och silverfärg, och sedan lack uppepå.

Så nu ska alla mina överfulla pyssellådor få delas upp nya pyssellådor.

En för färg, en för tyg, en för saxar och skalpeller, en för lera. Så får det kanske bli.

Tills vidare står de och väntar på den stora galna ryamattan vi fått ärvlåna av systern min (den passar inte riktigt ihop med småbarn som går omkring och smular).

Matchande söndag

2012-02-15T18:23:00.003+01:00

I söndags var det dags att försöka matcha allt så mycket som möjligt.

Telefon med frukostsmoothie var först ut.

Och den i sin tur matchade penseldragen på lådan jag jobbade på.

Som matchade lite halvt om halvt med de andra lådorna.

Joakim matchade mest allt med sig själv.

Blå, blå och blå från topp till tå.

Själv valde jag att inte matcha alls.

Förutom färgen på min arm förstås.

Anledningen till allt detta var förstås att vi skulle träffa Kerstin som var i stan.

Jag åt en skev liten chackruta

Och kaffe som den smått förvirrade personalen kom bärandes på.

Sen gick vi över till Judits ö och gjorde hamburgare,

Hon tyckte de var okej. Sen såg vi japansk film.

Alla hjärtans dag

2012-02-14T12:06:00.001+01:00

Hjärtan + illustrationer + Annika = Sant.
Ett dyk ner i arkivet.

Ha en fin dag allihop.

Viktigt

2012-02-13T10:26:00.000+01:00

Killing us softly 4

Jag började måndagmorgonen med att se denna. Så otroligt viktigt och något man måste tänka på hela tiden. Jean Kilbourne har sedan 60-talet sparat reklam och sett hur idealen ändras och hur reklamen påverkar oss. Hon säger att skillnaden mellan nu och då är att fler är uppmärksamma på det och fler slåss mot de felaktiga bilderna vi bombarderas med. Trots det har det inte blivit bättre, snarare tvärtom och det i en rasande fart.

Det ger många nya insikter och påminner en om gamla och som Sandra skrev i inlägget där hon tipsade om filmen:
"Den handlar även om att kvinnor om och om igen framställs i princip utan undantag som objekt, som produkter. Våra kroppar jämförs med bilar, yoghurtförpackningar och ölflaskor. Och så handlar den förstås om att ta ansvar. Om du jobbar som jag inom reklam, eller på en tidning, modesajt, är marknadschef på ett företag, eller var som helst i mediebranschen; se den här. För det är vi, som jobbar med det, det är vi som måste göra aktiva val varje dag i våra branscher eftersom vi har makten att göra skillnad."

Del 1 ovan och del 2 här nedan.

hårbloggen

2012-02-11T17:22:00.001+01:00

Bloggen känns som att den till 75% handlar om mitt hår. Men jag måste bara få säga att det äntligen är som en cirkus igen och jag får vara med i samma gäng som Hit girl, Paradisio och My little pony.

Som vanligt var det Lina på Hårgänget som fixade och trixade. Vi har en bra relation där jag säger "Gör något bra." och hon får experimentera.

Nu har vi försökt hitta den ultimata kalla rosa färgen. Jag förstår inte så mycket när hon pratar om 0,5 gram violett hit och 0,5 gram av något annat dit. Lite som när man är hos tandläkaren när de säger namnen på alla tänder med siffror.

Judit säger att jag har blandat håret så det blev rosa. Själv har hon blandat rött, lila, rosa, blått och alla möjliga färger så hennes hår har blivit vitt. Ja, så sa hon i alla fall.

Dubbelt så bra.

2012-02-09T21:00:00.000+01:00

Samuel har ett fotoprojekt som han kallar Djuret. Smått bisarrt men samtidigt helt underbart.

Djuret befinner sig ibland i träd.

Och ibland vid regnblöta järnvägsspår.

Det tyr sig gärna till ett annat av Samuels projekt.

Tvillingarna. Tvillingarna och Djuret.

Följ Picture Lake Photography på facebook för att se fler Djuretbilder.

Letterpress

2012-02-07T22:36:00.002+01:00

Mellan vårt halvnygamla soffbord och de gamla nya glasen jag fick i julklapp av mamma ligger det en massa djur.

Kräfta, kanin, räv, groda, katt, hund, björn, fågel.

tryckta med letterpressteknik (boktryck) på kartong i olika färger.

som en egen faunabok under glaset.

Kaninen och kräftan är mina favoriter.

Köpta på designtorget.

Vem borde söka kycklingstipendiet?

2012-02-07T14:20:00.001+01:00

Det här är rätt stort för mig på ett personligt plan. Det här är den första riktiga lilla kampanjen som jag kan känna att jag haft en stor del i från idé till publicering och nu är jag alldeles pirrig i magen för att den är live. Sen är den för en så trevlig sak som Kycklingstipendiet också.

Sveriges kommunikationsbyråer ger varje år tre stipendiater 20.000 kronor var genom kycklingstipendiet. Pengar som ska användas till att utvecklas ytterligare inom sitt område. Stipendiet kan sökas av studenter eller de som har varit yrkesverksamma i max tre år inom pr, reklam, forgivning, design, illustration, film etc.

De tre stipendiaterna utses av art directors och copywriters från reklambranschen, lärare från reklamskolorna och en av fjolårets vinnare. Det krävs inga färdiga, publicerade jobb för att söka. En genomarbetad mapp från skolan går också bra. Det är talang, idéstyrka och personligt uttryck som avgör.

Bordesökakyklingstipendiet.se handlar om att ge sina superbegåvade vänner en knuff i rätt riktning. Att peppa dem att ta steget och visa vad de kan.

www.bordesökakycklingstipendiet.se

Analogt

2012-02-06T13:39:00.000+01:00

De som går samma utbildning som jag gick ska snart ut på praktik och är i full gång att leta praktikplatser.
Rasmus och Peter har i allt det digitala valt att göra en analog websida som kör live. En person i taget får styra och sättet vi andra kommunicerar är genom fax. Frågar man om man får se deras portfolio så gör de charader som troligtvis betyder att jag måste ringa om jag förstår rätt.

In och kika, men skynda medan de fortfarande är live!

http://www.madebypeterandrasmus.com

Östersund

2012-02-05T17:52:00.000+01:00

Förra helgen hamnade jag och Joakim helt plötsligt på gatorna i ett kallt Östersund

För där bor Elin och Joakims bror Matte nuförtiden!

Det var alldeles isigt, så vi begav oss snabbt hem till deras lägenhet och en varm kopp te och brödernas syster Hanna som också var på besök.

Nästa dag kunde vi titta på deras lägenhet i dagsljus.

Och kika på det mest fantastiska gamla fotot de har hemma. Det är kanske sju centimeter brett som gamla foton brukar vara och bilden liknar en märklig dröm med ett flytande hus. Jag tror jag kommer sätta upp fotot av fotot på väggen här hemma.

Sen var det dags att ge sig ut på en promenad i vintersolen.

Och sedan utflykt med varm choklad och bullar.

När allt var fyllt med snö var det dags att åka in mot stan igen, titta på vad som hände på SM-veckan och traska runt.

Mitt på torget stod denna märkliga sak som faktiskt inte var en hoppborg. För tjugo kronor fick man kika hur det såg ut därinne.

Det var blått

och rött

och fullt av gångar så det kändes som vi levererade syre i En cellsam historia.

Det var lite småmagiskt och man gick vilse nästan hela tiden.

Och snart var även den kvällen slut.

Innan vi tog tåget mot Stockholm igen så bjöd Matte på världens godaste hembakade semlor

och kaffe

Hejdå Mattelin.

Please Copy Åkerberg!

2012-02-03T11:56:00.000+01:00

I och med att jag numera jobbar på riktigt så finns det inte så mycket tid för att göra illustrationsjobb egentligen. Fast när någon man gillar och ser upp till frågar om man kan göra något för dem så kan man ju inte låta bli. Det här är Mattias Åkerberg som har reklambloggen Please Copy Me och frilansar som copywriter. Han brukar vara lärare för copywriterelever på olika skolor och en gång i tiden gick han samma utbildning som jag har gått.

Jag ritade bilden för att sedan ge den en hel hög olika färgställningar för Mattias att välja mellan efter humör, användningsområde eller årstid. Typ så här:

Och om ni inte är less på honom efter denna bildkavalkad så tycker jag ni ska kika lite på hans blogg.
http://pleasecopyme.se

Idag gillar jag

2012-02-02T14:31:00.000+01:00

The Page turner.

Yoan Capote, Casados I, 2004, Leather.

Videon (och låten!) Comme un Enfant av och med Yelle

Rizon Pareins franska ord, om att natten är bäst, i släckta neonrör.

Blindskriftsburgare.

Att min syster kommer igång med bloggandet igen. Hon fotar och skriver mest om dessa tre. Till exempel att Judit bara heter Ronja Rövardotter och att Ruben biter på saker. Vad Markus gör är det dock ingen som vet. Följ henne nu så hon fortsätter!

matildakristina.blogspot.com

Att blogginlägget om praktikintervjun fortfarande skapar lite små vågskvalp här och där.

Där jag bor om dagarna

2012-02-01T14:26:00.000+01:00

Såhär ser jag ut idag. Min lugg är väldigt, väldigt lång. Nästan så lång att man inte vet om jag har ögon eller inte. Men det lovar jag att jag har.
Här sitter jag varje dag och jobbar och nu ska ni få en snabb liten rundtur.

Mitt emot mig sitter Emma, hon har jobbat med allt man kan tänka sig men nu jobbar hon mitt emot mig, det är bra tycker jag för hon är kul. På hennes vägg sitter det för tillfället bara saker jag gjort till henne: ett märkligt kollage, en rosett av tejp och ett litet meddelande.

På min del av väggen sitter post-its redo att användas och fina färgglada bilder (alla är från Agent Bauers kalender från förra året, renen är från ett annat utskick från en agentur. Nick Meek har tagit bilden för den som undrar.)
Precis mellan mitt och Emmas skrivbord hänger det en pepplåda, där vi lägger lappar där vi skriver att vi själva gjort något bra eller när vi vill uppmuntra den andra, och en idélåda där lite olika idéer hamnar. (Kan i ärlighetens namn säga att de funkar bättre i teorin. Men det är en annan femma. Vi har inte vågat tömma lådorna än heller.)

Emma gillar mellanmål och jag gillar att vika saker i papper. Det syns också rätt bra i skarven mellan våra bord.

Livet ur telefonen

2012-01-30T14:20:00.001+01:00

Lite så här har det sett ut i min telefon när jag tittar tillbaka, Instagram använder jag så himla ofta att det nästan inte kan vara riktigt sunt. Ovan är det en blandad kompott av renar, en arbetskamrat, en systerson, en isdroppande mustasch och ett analogt meddelande som låg på mitt skrivbord när jag kom tillbaka från ett möte (försökte svara, tror inte han fick det).
På ett sätt älskar jag att man bara kan titta och interagera med andra via telefonen och att Instagram aldrig skapat en plattform på nätet. Å andra sidan kan jag tycka att det blir väldigt exkluderande mot de som inte kan använda appen. En svensk kille verkar ha tyckt likadant, eller i alla fall tyckt att det behövdes ett ställe som inte var telefonen att samla sina bilder på och kika på andras. Copygram döpte han det till.

Här finns alla mina bilder

Judit och Ruben

2012-01-28T10:23:00.004+01:00

- Snälla storasyster, säger Ruben, du som kan så mycket, kan du inte berätta något för mig?
- Javisst lillebror, svarar Judit, jag och världensbästamoster har ritat en teckning. Jag kan berätta om den.

- Det är Ronja som är ute och åker skidor, fortsätter hon.
Ruben tycker för tillfället att sagan inte är så vidare spännande.

- Men då plötsligt fastnar hon med foten!
Nu får Ruben upp intresset.
- Vad händer sen? Berätta berätta!
Och Judit berättar om Birk med det lockiga håret som kommer och hjälper Ronja loss och berättar att det är fem små rumpnissar under marken.

- Så Judit, menar du att rumpnissarna är jättesmå, till och med mindre än mig?
Judit skrattar.
- Nej dummer, ingen är mindre är dig lillebror.

...och vinnarna är:

2012-01-26T14:03:00.002+01:00

Vinnare 1 med motiveringen - Man måste uppmuntra saker som står i stjärnorna

"Hej. Jag får som lite andnöd. Det känns som att det är skrivet i stjärnorna att det är just idag, typ samtidigt(!!) som jag fick min levererans med min splitter nya iphone, som den här tävligen läggs upp på din blogg. Tänk om jag tom vinner bara därför! Jag har investerat i en smartphone (kanske dyraste köpet nånsin)så att jag kan fota mer, prata länge och gratis med min kompis i USA och surfa när det behövs.Jag drömde inatt att min iphone kom levererad i svart (fel) och med en konstigt skal i blågrått med gummitaggar (felfelfel!) Jag har alltså redan en något sjuklig och underbar relation till min nya telefon= iphonen utnämnes härmed till min favoritpryl!!"

Vinnare 2 med motiveringen - Sättet du beskriver din pojkvän som evighetslång fick mig att tänka att han ser ut som ovan. Det är värt ett telefonskydd.

"Jag tänker att jag gillar min säng väldigt mycket, eller ja, min pojkvänssäng för vi sover oftast i den. Han får inte plats i min säng (som är 120-200) för han är för lång så han har en specialsäng som är extralång för extra långa människor. Sängen är bra för där kan man sova, vilket jag gillar, och så kan man ligga och kolla på serier i den, prata, pussas och annat som jag inte tänker är lämpligt att skriva här. En säng är en bra pryl att ha, min absoluta favoritpryl. (Genom att inte människor, djur och gott att äta inte riktigt är prylar, de är kärlek)"

Bo i magen
Vinnare 3 med motiveringen: För insikten att det är formen på maten som bestämmer smaken.

"Min bästaste pryl är en äppelklyftare. Dels för att kanten är röd och format som ett äpple och gör mig superglad, och dels för att äppelklyftare är det mest onödigt praktiska som nån kommit på! Jag vet inte varför men äpplen blir liksom massa mycket godare i klyftor, men (då jag är lat) ids jag så sällan klyfta dem. Tills jag trillade över denna! Bara placera över äpplet, tryck ner och voilà! Äppleklyftor! Nomnomnom! Hej svejs!"

Grattis Emma, Anna Charlotta och Linnéa!
Strax kommer det mail till er tre.

Dubbelhuvud

2012-01-25T18:04:00.000+01:00

Jag håller på och bygger på en fantastisk skapelse, ett vidunder och ett sagodjur.

En tvåhövdad isbjörn, precis vad man behöver göra ibland. Eller ja, jag bygger flera på en gång för att jag inte kan låta bli.

Jag gjorde en form av en plastleksaksbjörn i papier maché och tryckte lufttorkande lera i den. Samma sak med huvudet gånger två, och sedan förstås pillat och pysslat med det i efterhand. Det funkade förvånansvärt bra.

Jag funderar dock på att lägga in något i björnens kropp innan allt sätts ihop. Ett hemligt meddelande, något väldigt väldigt tung eller möjligtvis bjällra. Eller har någon av er ett bättre förslag?

Sista dagen att tävla!

2012-01-25T13:05:00.002+01:00

Tack för den fantastiska responsen på förra inlägget om praktikintervjun. Det är bra att det sprids så fortsätt blogga om det, twittra, dela på facebook och prata om det under fikapausen. Det är som många kommenterat inte ett helt ovanligt bemötande i reklambranschen eller i andra branscher och för att få en ändring på det så måste det pratas om.

Men nu till något helt annat.

Ni kommer väl ihåg att idag är sista dagen för att tävla för att få ett Weskin till din telefon med någon av mina illustrationer på. Tävlingen slutar i kväll vid midnatt. Så skriv din favoritpryl och läs mer om hur tävlingen går till i detta inlägget.

En praktikintervju (och hur du som tar emot praktikanter helst inte ska göra)

2012-01-23T10:00:00.002+01:00

- Hej, ursäkta, jag heter Annika och jag ska träffa Leif (Han heter något annat i verkligheten).
- Oj, jag trodde du var med de andra, säger receptionisten och tittar bort mot de unga männen i samma rum. Vänta lite så ringer jag honom.

Jag väntar lite

Creative directorn Leif kommer, skakar hand och visar mig in i ett litet samtalsrum.

- Vad fint det var här, säger jag (faktiskt inte bara för att vara trevlig).
- Vi tar bara in praktikanter från Berghs säger han.

Jag hinner knappt sätta mig ner.

- Varför det?
- Vi vet vad vi får och vilken kvalité eleverna håller.
- Var har du gått? frågar jag
- Berghs.

Jag kommer inte ihåg om vi pratade mer om det just då, sen började jag visa min portfolio. Allt kändes som en evighet, han ville inte vara där och titta på det jag gjort.
Han sa inte så mycket om min portfolio, eller, ett projekt sa han var dåligt. Istället sa han mest saker i stil med detta:

- Vad har ni för lärare egentligen?
- Det är ju jättekonstigt att ni har en så lång praktik. Elever på Berghs har hunnit lära sig mer när de går ut på praktik.
- Vi kan inte ha koll på alla skolor i hela Sverige, vi måste dra en gräns.
- Varför går du inte på Berghs?

Och andra liknande kommentarer om skolan, lärarna och om Berghs. Samtidigt försökte jag försvara min skola, han verkade inte ta in så mycket.

Så ringer hans telefon, han svarar och avbryter mig mitt i en mening. Rösten förändras till ett gullegullspråk. Jag gissar att det är sonen han pratar med.
- Ja, visst, men visst får du det, ja, ja. Men det är inte så farligt...
Det verkar som att barnet i andra änden ska jobba lite åt byrån i sommar, möjligen som springpojke.

Han lägger på och jag fortsätter, så gott det går. Då tar han upp sin telefon igen och fotar, det kan vara mig. Eller rummet och utsikten. Fotar gör han i alla fall och lägger ner telefonen i fickan igen utan ett ord.

- Vad gjorde du nu?
- Näe, jag fotar en bild den här tiden varje dag.

Jag visar det sista av min portfolio.

- Du kanske kan komma in på Berghs nu, säger han.

Intervjun är slut, vi skakar hand igen.

- Du vet att det kan finnas de som är duktiga som inte har gått på Berghs, säger jag när jag tagit på mig jackan.
- Nejmen, jamen, vi måste dra en gräns, mumlar han.

Jag går ut genom dörren, nerför trappen och mot tunnelbanan. Jag är i chock, fattar ingenting och känner mig mindre än jag gjort på länge. Kroppen skakar av nervositet och frustration och därmed kommer även tårarna.

Det här var för snart ett år sedan och idag blir jag arg så fort jag tänker på det. Jag har hört om det, men hoppades att de där inskränkta reklambyrågubbarna inte fanns på riktigt.
Man kan fråga sig varför jag ens fick komma på intervju i första taget då han var väldigt tydlig med att jag var från fel skola, hade fel typ av praktik och hade haft fel lärare. Man ska inte behöva försvara sin skola istället för att berätta om projekten man gjort. Det är väl de som ska säga om jag passar eller inte, inte vem jag haft som lärare.

Kanske ville han att jag skulle stå på mig ännu mer, säga att jag var bäst och spotta honom i ansiktet. Möjligen skulle han ha gått igång på det. Tyvärr är jag inte riktigt sådan, men såhär i efterhand känner jag att jag vill starta en superbyrå, och sedan aldrig någonsin ge honom jobb.

Jag hoppas verkligen att om du som läser detta jobbar på en reklambyrå och tänker ta emot praktikanter inte gör såhär. Vi tar oss också tid, jag hade kunnat boka in en tid hos någon annan byrå. Jag hoppas att ni ger kritik på ett sätt som kan hjälpa oss att utvecklas, är det något ni ogillar så säg gärna varför. Bete er helst som om ni vore på ett riktigt möte. För det är ju det. Svara inte i telefon om det inte är något viktigt och hur ofta fotar du de du träffar i ett mötesrum utan att fråga egentligen? Sen, att bara vilja ha folk som är stöpta på samma sätt, för man "vet vad man får", är väl urbota dumt i en bransch som vill hitta på nytt.

Dessutom brukar man bjuda på kaffe.

Reklambyrån är en välkänd byrå i Sverige, och cd:n som här kallas Leif, är inte helt okänd han heller.

Judit tolkar Veronica Maggio

2012-01-21T16:56:00.000+01:00

Star Wars Uncut

2012-01-21T13:12:00.000+01:00

Hur kan man inte älska Star Wars Uncut? Ett projekt där Episode IV delats upp i minutrar och vem som helst har fått tjinga minuten och göra den till sin egen. De korta klippen har sedan satts ihop till en film identisk med orginalet, med den lilla skillnaden att det är mer kartong, katter och hemmasydda dräkter. Kanske inget man ser från början till slut, men otroligt charmigt att kika på de klassiska scenerna (en fördel är att du faktiskt sett George Lucas orginal).

Läs mer om projektet här

Weskins + Annika + tävling!

2012-01-20T15:39:00.003+01:00

Weskins är ett företag som trycker upp bilder på skyddande plast för din dator, telefon och surflatta. I julas fick jag ett paket från dem där de gjort några exempel på hur mina illustrationer skulle kunna se ut på telefon och dator. Det följde med ett brev där de frågade om jag ville inleda ett samarbete med dem. Självklart kunde jag inte säga nej när det kom fysiskt brev och presenter. Så nu finns många av mina populäraste illustrationer till salu för att pryda dina prylar och göra dem lite mer personliga, plasten är tjock och lätt räfflad och skulle du vilja ta bort bilden efter ett tag så lämnar det inga märken.

Premiärer och releasefester kräver ju sitt firande, så därför anordnar jag + Weskins en tävling där tre av mina skins ligger i prispotten.

Såhär går det till:

1. Besök Weskins.com, välj vilken av mina bilder du skulle vilja ha på din telefon (det är de som är nedan och ovan). Motivera gärna!

2. Berätta om din absoluta favoritpryl i hela världen och varför den är det. Det kan vara allt från en galge till din egen uppfinning.

3. Skriv allt i en kommentar och kom ihåg att jag vill kunna komma i kontakt med dig om du vinner (alltså: fyll i mailen eller liknande)

4. Sprid tävlingen så mycket du orkar!

På onsdag den 25 januari avslöjar jag de tre vinnarna.

Fem användbara ord

2012-01-20T11:58:00.001+01:00

Övervänt Dialektalt. När man har väntat för länge på någon och blivit less. Ex. "Kalle var fem minuter sen när Lisa började bli övervänt."

Säkerhetskissa Hittepå. Det du gör innan du ska iväg någonstans, bara så du inte ska råka bli kissnödig direkt ni går ut genom dörren, står mitt på dansgolvet eller flyr från en björn i skogen. Ex. "Kan ni vänta fem minuter, jag ska bara säkerhetskissa"

Pellegrutt Dialektalt. Väldigt lite kaffe, fem droppar kanske. Ex. "Jag blir så stinn av kaffet, ge mig bara en pellegrutt."

Tev Dialektalt. Gammal instängd doft. Gärna en blandning av flera års svett, rökning och annat smått och gott. Ex. "Jag gick in till gamle Albert och Tevun slog emot mig som en vägg så jag höll för näsan resten av vistelsen."

Storbjudd Dialektalt. En person som är storbjudd är kräsen i maten och lite fin i kanten, äter inte vad som helst som ställs fram på bordet. Ex. "Lotta vägrade äta pannkakor, för hon ville bara ha hummer. Man kan säga att hon var lite storbjudd" eller "Visst äter du väl upp, du är väl inte storbjudd?"

Ett hedersomnämnande även till ordet pöjk, men det har jag ju skrivit om förr.

Jag utmanar er att använda dessa idag och passar på att fråga: vilka är era bästa och ovanliga ord?

Blått och kantigt.

2012-01-19T22:29:00.001+01:00

Vad kan det här vara? Ett bergsmassiv? En skrynklig klänning? Vi provar och vänder på den.

Kanske? Ja, men det behövs nog någonting i.

Frukt kanske.

Eller kanske garn.

Ja, garn får det bli.

Det blev en kantig rymdskål för mjuka garner, eller liknande, av papier machén jag visade en liten bit av tidigare. Tänk vad man kan göra av tidningspapper, silkespapper, kräppapper, vatten och trälim.

te och papier maché

2012-01-17T16:03:00.001+01:00

Idag är jag hemma och kryar mig från förkylning, det har varit några alldeles jobbfyllda dagar som kanske bidrog till att rösten är halv och snoret är överallt, och att jag inte bloggat. Så här kommer några saker från senaste dagarna.

Något jag druckit: Te i kopparna jag fick i julklapp, de härligt stora Mon Ami.

Något jag ätit: Minimandariner

Något jag sett: Filmen The skin I live in oct kan lugnt säga att det är bästa filmen jag sett i år.

Något jag aldrig gjort förut: Blev stucken med nålar av kiropraktorn som kommer till kontoret en gång i månaden.

Något jag gjort förut: frusit

Något jag byggt: En sak i papier maché, men jag vet inte vad det är än. Vi får se.

Något jag rivit sönder: Inget, förvånansvärt nog! Förutom tidningar för ovanstående projekt då.

Något som är på gång: I slutet av veckan får ni veta. Illustrationer + prylar är med i det hela.

Något jag lärt mig: Margaret Thatcher var med och uppfann mjukglassen.

PressPausePlay

2012-01-12T23:00:00.001+01:00

En dokumentär om mediokrati, demokrati, ny teknik, kreativitet och musik på ett ungefär.
Se den bara vettja.

via Pleasecopyme

13 juni - 30 december

2012-01-11T22:53:00.003+01:00

med iPhoneappen everyday (fast det långt ifrån är varje dag jag fotat) som Sandra tipsade om i somras. Nu är det bara att fortsätta ett halvår till.

Just nu: Min tv-debut (via instagram)

2012-01-09T22:35:00.001+01:00

Telefonpiraterna på kanal 5, ibland väldigt pubertalt, ibland bara lite göteborgshumor. Mina teckningar är med en hel del i detta program och i kommande två. Hinner du inte se precis nu så finns det självklart på kanal5play sedan.

Som Arbetsrobotarna i Avatar

2012-01-09T21:32:00.000+01:00

Jag är sjukt bra och sjukt dålig på att träna. Allt går i perioder och egentligen vet jag ju att jag tycker om det, men när rutinerna försvunnit i olika flyttar är det ibland svårt att hitta tillbaka igen och ibland väldigt svårt att tycka man har tid. Men det ska nog ordna sig, det är bara att bestämma sig för det.
Jag har börjat läsa en träningsblogg, det råkar även en kollegas blogg. Egentligen läser jag den kanske mest för att den är kul, inte just för att den handlar om träning. Men han skriver om det på ett väldigt bra sätt. Det handlar varken om bygga tusen muskler och deffa till tusen, inte heller om att tappa alla kilon man bär på, det handlar helt enkelt om vanlig, hederlig träning. Fast ibland provar han olika träningsformer, som att köra parkour vid slussen mitt i rusningstrafik, eller y oga i ett 40 grader varmt rum. Så egentligen är det nog inte bara så vanligt.

Och även om han skriver att det inte är just motivation som krävs för att träna så är det nog precis det jag känner när jag läser det här inlägget som citatet nedan kommer från.

Och bloggen heter förstås det som alla strävar efter: Stark som en björn, snabb som en örn

en 50x70cm stor present och en 240cm bred säng.

2012-01-08T12:47:00.000+01:00

Under julhelgen så kom den här med posten. En affisch med en illustration Evelina Svensson gjort som hon bara skickade till mig sådär. Oväntade presenter är fantastiskt kul.

Den får nu sitta ovanför sängen i sovrummet som vi precis möblerade om. Vi bor nämligen i en möblerad andrahandslägenhet och då kan man få saker som två stycken 120cm breda sängar. Det är jättebra när man får besök, men annars känns det lite väl mycket. Tidigare har de stått på varandra på ett lite märkligt sätt, nu har den ena fått bli någon slags dagbädd och den andra nattbädd.

Jag gillar att färgerna i Evelinas illustration stämmer sjukt bra överrens med den lila väggen, min blå klänning och fåglarna i lampan, tack så mycket!

locken

2012-01-06T21:24:00.000+01:00

Min lugg är alldeles för lång så idag fick min gamla vän lockeluggen komma tillbaka en sväng.

Sen tog Joakim och jag en promenad över till söder och jag ångrade att jag inte tog dubbla strumpbyxor.

Nyårsglittret, från någons kostym, han hittat i vardagsrummet lämnades dock hemma

Åh, Caitlin

2012-01-05T10:12:00.002+01:00

Det ser så himla lätt ut i dina teckningar

Och jag vill lära mig använda akvarellen så som du

Och använda mer blyerts

Det är så inspirerande att kika på dina bilder.

Tror inte ni missat Caitlin Shearer, men om ni gjort det så får ni lov att kika på hennes blogg. De tunna sköra blyertsstrecken med den lätta akvarellen gör det så fint, sen så gillar jag att det är så mycket av hennes eget utseende i kvinnorna hon målar.

Bra jobb!

2012-01-03T15:26:00.001+01:00

foto av Brian Burkhardt

Jag är tillbaka på jobbat kan man säga. Japp, ni läste precis rätt. Jag är tillbaka på samma ställe jag gjorde praktik på, men på riktigt den här gången. Nu är jag anställd och jobbar på Great Works som creative. Det är faktiskt mitt första riktiga jobb om man räknar bort sommarjobb och mitt frilansande som alltid bara varit på sidan av studerandet. Det är häftigt och himla kul att få komma tillbaka till alla jag lärt känna under hösten.

När de frågar mig vad jag gjort under min evighetslånga ledighet (1 månad, på pricken) så vet jag inte riktigt. Jag tror jag mest sovit och sett alla tv-serier som finns. Det får man göra ibland och bara låta allt som finns i hjärnan bearbetas mellan sångnumrena i Glee, spökena i American Horror Stories och smyckestillverkningen i Project Accessory (bilden ovan är tagen av en av deltagarna i det senare).

Men nu ni, nu är jag jobbarns pöjk.

Sparkling science fiction transformation

2012-01-02T17:00:00.000+01:00

Det här är inga skor jag någonsin skulle tagit in i mitt hem vanligtvis. Men de kostade under hundralappen, och jag hade en plan.

Jag tog i allt vad jag kunde och slet bort "flärparna" på dem. Sen tog jag en klassisk guldspray och plötsligt var den leopardmönstrade klacken gyllene.

Sen började det roliga. Lacka, glittra, lacka, glittra. Precis som jag gjorde med djuren.

Och vips var de där: sci fi-skorna jag behövde för nyårskvällen.

Tjo!
Tiden var knapp under dagen så nu i efterhand ska de nog få sig ytterligare en omgång glitter, och spikarna där framme ska väck!

(Jag var inte ensam om att ha hemmaglittrade skor på nyårsafton. Här är Elsa Billgrens supertjusiga i silver.)

touchvantar

2012-01-02T11:12:00.000+01:00

Ni är kanske några som länkades hit via inlägget Karin gjorde om vantarna hon fick av mig. Så jag måste ju skriva om dem med. Touchvantar, iPhone-vantar och allt vad de kan kallas.

Det speciella med dem är att man kan använda telefonen med dem

Mest för att svara

Men om man har tålamod att använda alla fingrar så går det faktiskt att spela lite spel

Så är det. Världens bästa vantar möjligtvis, tänker att det vore roligt att sälja ett gäng så snart jag virkat några par till. Så två frågor till er: Vad ska man kalla dem och skulle det finnas ett intressse att köpa mönstrade tumvantar med denna funktion?

Sci-fi nyår!

2012-01-01T21:52:00.000+01:00

Vi hade temafest på nyårsafton, och vilket tema passar bäst om inte science fiction på en dag då man ska blicka framåt mot framtiden.

Pris från Blade Runner och Spock satt till bords

Och på andra sidan Flash Gordon, Obi Wan Kenobi, en vän till Sailor Moon och Leeloo.
Vi åt fluid Soylent green till förrätt.

Allt skulle dokumenteras

fyrverkeriananasen,

oss själva,

och varandra

Jag såg ut såhär, något ospecificerad rymdperson. Så kan det vara i framtiden.

Men man har nog i alla fall glitterskor och bubbelhalsband i framtiden

och glitterfrisyr

Anna hade kommit ända från Göteborg med sitt rymdvapen.

Sailor sydde sin klänning någon dag innan.

Leeloo hade färgat håret kvällen till ära, det fanns inte någon hejd på hur ambitiösa våra gäster var.

Och världens bästa Flash hade gjort sitt med.

Sen spådde vi i bokstavskex hur nästa år skulle bli. Sex bokstäver från kakfatet och sedan var det bara att hitta sin framtid i kexen.

Jag gjorde två omgångar, för den övre raden var så trist.

Anna kommer nog få ett framgångsår

Anton verkar få mycket att göra

Sen går det som det går och alla bokstäver kastas runt.

Sen plötsligt var klockan några minuter i nytt år. Så vi sprang ut på parkeringen och skålade och tittade på fyrverkerier.

Anna och Joakim

En mycket kall näsa och lite bubbel tack.

Här var vi allihopa

Och skuttade in det nya året.

Hopp hopp

Sen dansade vi bland silverglittret och roade oss

Men till slut blev även vi trötta

Och Jonas började bege sig hemåt, men jag tror han var nöjd.

Han vann trots allt priset för bästa utklädnad, välförtjänt med tanke dräkten han sytt.

Powerfärg

2011-12-30T15:58:00.001+01:00

Jag studerade läppstift i ett halvår på universitetet. Ja, det är faktiskt sant. Vi utvecklade produkter och förpackningar under en kurs och min grupp fick läppstift. Anledningen? Jag var den enda i klassen som hade läppstift på mig. När vi slutade hade de andra två tjejerna i min grupp blivit minst lika flitiga användare som jag, och männen hade åtminstone provat applicera på sig själva ett antal gånger.

Senaste veckorna har jag varit på jakt efter ett riktigt mörkt ett. Men det är svårt. För de mörka röda drar ofta åt ett rosa eller violett håll, eller åt andra hållet och blir bruna. Igår slog jag dock till på det halvmatta Unknown Pleasures från MAC. Läppstift må vara ytligt, men få saker ger sådan omedelbar powerboost för självkänslan som det gör.

Kalaskräftor och en systerdotter i många skepnader.

2011-12-27T17:38:00.001+01:00

Igår lyckades hela familjen vara på ett och samma ställe. Till och med Andrea och Svante som idag åkt ut i världen istället.

Det firades med kräftor till förrätt! Underbara hemmafiskade burträskkräftor som sparats i frysen sedan fisket i somras. Finns inga andra kräftor som kan mäta sig med dem.

Vi hade dessutom äran att ha Pippi Långstrump till bords.

Som mest åt köttbullar.

Sedan gick jag till en spådam,

eller någon som helst hade varit på Woodstock,

Eller en pirat. Jag vet inte riktigt.

Nä, bäst att gå och göra något annat.

Slåss mot drakar till exempel.

Ponnyhår = färgbegär

2011-12-26T22:26:00.001+01:00

Alla bilder kommer från den fenomenala bloggen My Little Pony Hair. Den gör att jag inte bara vill ha rosa hår i all evighet, utan även blått, grönt, turkost, lila och helst alla på en gång eller åtminstone en per dag. Och en blå katt.

julafton

2011-12-25T17:55:00.001+01:00

Precis som vanligt var det jul i Valsfäboda hos min farbror. Efter jullunch i Sörgårn gick vi upp till Nölgårn.

och tittade på deras fina julgranspynt,

och staplade paket

Svante dokumenterade med mellanformat och vidvinkel i den gamla skördekostymen från amerikasläktingarna - den årliga julkostymen.

Men snart kom den där lilla nervösa, förväntansfulla känslan som kommer vid denna tiden varje år.

Och där var plötsligt tomten!

Håkan Julholt och en partikamrat, tror jag det var.

Min bror hade skrivit rim som liknande de vackraste av poesi. Kan ni gissa vad det var?

Rosa - den farliga färgen såklart! Min B-uppsats för två år sedan avhandlade samma ämne, så det ska bli spännande att läsa.

Sen poserades det med gamla kungar.

Kusin Emmas present alltså, den ska sitta på väggen i hennes hus.

och själv fick jag (tydligen) ett par nya bröst.

Njä, det var snarare paket som innehöll sånt här. Emma har gjort en tradition att ge mig saker som handlar om släkten på ett eller annat sätt. Förra året fick jag en kudde med farmor och farfar. Nu blev det Mäster på en tändsticksask (namnet Mäster kommer från när han åkte fram och tillbaka till Amerika, där kallades han ju Mister så det var ju inte mer än rätt att det fick fortsätta.)

Julenatten var galet stjärnklar

Och vi gick tillbaka till vår julestuga.

Och där uppenbarade sig Jesus.

Ja, då är väl allt som det ska.

Just nu gillar jag

2011-12-23T09:00:00.000+01:00

Handgjorda porslinsdiamanter av finska designern Tero Kuitunen.

Rokokorymdskor från MiuMiu
foto från le blog de Betty

David Talleys pågående serie av självporträtt

Korvar i plysch och andra mjuka material från Aufschnitt

Glaskupor från Aschebergsgatan 24

Cat versus Human

Fabric wrapped trees av Zander Olsen

Radioskugga

2011-12-23T00:01:00.001+01:00

Hej mina vänner! Min dator gillade inte Västerbotten verkade det som, eller, det tog ett tag för dem att lära känna varandra. Men nu förhoppningsvis ska allt funka som det ska från och med nu och jag ska slippa denna ofrivilliga radioskugga.
Innan jag tog flyget norrut i måndags passade jag på att hälsa på mitt favoritsyskonpar Judit och Ruben för att lämna lite julklappar. De är alldeles för skojiga för att inte fotografera, så därför får ni nu en liten bildkavalkad.

Annas bokburgare!

2011-12-18T12:24:00.002+01:00

Alltid studentrabatt på Burger King

Jag blir glad när det går bra för folk i (före detta) klassen, ännu gladare blir jag när det går bra för en av mina bästa vänner. Den här annonsen har Anna gjort under sin praktik/jobb på Shout och i veckan blev det klart att den vann silver i månadens print på Resumé. Hurra för henne! Läs om motiveringen här.

examen!

2011-12-17T17:17:00.003+01:00

I torsdags var jag i Göteborg, det var nämligen examensdag för klassen. Det var märkligt att träffa alla efter så lång tid ute på praktik, men också himla kul. De flesta har redan börjat jobba, eller kommer att göra snart. Jag var helt stinn vid lunch för att jag stigit upp 04.45 och knappt sovit något för jag var rädd att missa tåget. Sen var det så mycket att ta in för man ville höra hur alla haft det, och sedan skulle man själv berätta allt.

Vi åt lunch i ett stall som faktiskt inte innehöll några hästar. Anna var min bordsdam.

Rektorn höll tal för oss och vi var glada.

Sedan delades ett antal stipendier ut "för flit i studierna"(från början ett stipendie som endast delades ut till gossar som läste naturvetenskap, men av någon anledning får vi reklamare det numera också), och ett var mitt!

Och efter allt detta möttes vi självklart på andralånggatan för en himla trevlig avslutningsöl och sedan fick jag somna skavfötters i Annas säng, trots att vi numera inte räknas som klasskompisar.

Tack

2011-12-14T10:23:00.003+01:00

Tack för alla kommentarer på det tidigare inlägget. Vi får se hur det blir, kanske bara det faktum att jag skrev vad jag kände kommer få min bloggpepp i topp eller kanske får det mig att vilja ta julledigt från hela internet. Jag kommer fortsätta blogga, något annat går ju inte, men försöka att inte pressa fram blogginlägg jag egentligen inte orkar göra och inte ha en press över något som alltid bara har varit kul och ska också vara det.

Tack för att ni läser!

Nu åker kattklänningen på och så ska jag möta upp Systern och Ruben för en tur till moderna muséet.

Vi ses en annan gång, det ska nog bli bra det här.

Featured lokalt

2011-12-13T15:59:00.001+01:00

Lite lustigt ändå.

Det här med bloggandet

2011-12-13T13:02:00.001+01:00

Det händer inte så ofta, jag är tveksam till om det ens hänt en endaste gång sen starten 2007, att jag funderat på allvar att inte blogga. Eller i alla fall att ta en paus i det. Nu hände det jag inte trodde eller ville skulle hända. Jag känner inte att jag har något alls att blogga om, känner att andra gör det så mycket bättre så jag liksom inte behövs.
Jag känner mig dålig för att bloggen är så väldigt vän, inte som andra som ryter ifrån. Jag tänker att det skulle jag kunna göra, men det är inte min eller bloggens grej att ryta ifrån i textform. Fast sen kommer nästa ängslan: Vill jag inte eller kan jag bara inte ryta ifrån?

Från början skapade jag bloggen för att mamma skulle kunna hålla koll på vad jag gjorde när jag bodde i Frankrike, så det har alltid varit en dagboksblogg. Fast det jag gjort under hösten om dagarna (under praktiken) kan jag av förklarliga skäl inte skriva om och på kvällarna har jag endast velat titta på film och serier och sova, och det gör inte heller särskilt intressanta blogginlägg.

Sen har jag blivit alldeles skruttig på att skriva, vet inte var det kommer ifrån. Det har ju för det mesta gått bra.

Fast jag vill inte sluta blogga, jag vill inte släppa den här världen som fått mig att utvecklas en massa, lärt känna många människor och har fått mail och kommentarer från främst unga tjejer som säger att jag inspirerar dem. Då känns det som man gjort något bra.

Kära läsare, hur gör jag nu? Hur gör man när man tappar energin?

Något att hänga i julgranen

2011-12-13T00:13:00.001+01:00

När jag var liten började jag lyssna på julmusik i mitten på oktober, gjorde julklappar i slöjden och kunde inte vänta länge nog på att få börja julpynta. Men dagen innan julafton grät jag alltid, på grund av den där granen.

Vi firar nämligen jul i vår stuga som ligger på min farbrors gård och därmed hämtar vi granen från skogen omkring. Vi går ut klädda i alla varma gamla kläder det går att hitta, skakar bort snön från granarna och försöker hitta den finaste. Som sig bör verkar alltid nästa gran mycket finare, eller nästa efter det. Snön fungerar nämligen som en skönhetsförbättrare för taniga granar och i skogen ser de alla ut om om de vore tagna från en disneyjul.

För en julkrank åtta-nioåring, som egentligen ogillade att klampa runt i snö och bli kall, var det en mardröm. För jag ville ju ha den finaste granen i skogen varje år men det var aldrig den som följde med hem och när det inte blev så grät jag över förlusten.

Tur att det finns de som inte är lika grankonservativa som jag var, Treetopia gör bland annat dessa utflippade låtsasgranar.

I alla möjliga färger

Och former

Och helt enkelt ja, såhär.

julpyssel

2011-12-11T22:34:00.001+01:00

Bästa julpysslet hänger nu i våra fönster

Silkespapper och toalettrullar

blir fina krulliga smällkarameller

jullov

2011-12-09T11:28:00.001+01:00

Vet ni vad! För en vecka sen blev jag klar med min utbildning, eller ja, vi har en dag nästa vecka vi ska träffas i Göteborg och säga vad vi gjort under alla dessa månader på praktik. Men i princip har jag tagit examen nu.

Så nu har jag jullov och jag gör verkligen ingenting. Går på vanlig bio med pojkvän (Oslo 31 augusti), och babybio med mammaledig syster (Hysteria), pysslar, virkar, ser mängder av serier uppkurad i soffan. Traskar runt på stan ibland, men försöker undvika att köpa särskilt mycket. Jag leker med Judit och myser med Ruben, yogar lite och funderar på att gå och träna då och då.

Men det är svårt att hinna med allt när man är alldeles upptagen med att vara ledig.

Glitter

2011-12-07T20:59:00.001+01:00

Ett plastdjur, en burk glitter, en burk lack

Pensla djuret med lack, strö på glitter. Upprepa tills önskat resultat är uppnått.

Avsluta med ett eller två lager lack för att allt glitter ska sitta fast och vips har du en glitterisbjörn.

En glitterkrokodil

Ett glitterlamm

En glittertvättbjörn

Som ett eget litet gyllene zoo.

(Djuren är från Lekia, lacken och glittret från Panduro)

Skatboet

2011-12-06T11:29:00.001+01:00

Annakarin är forskare på Umeå Universitet, ambassadör för kvinnligt företagande och har precis skrivit en bok om bloggentreprenörer. Hon anlitade mig för ett tag sedan för att göra om designen på hennes blogg Om livet i ett skatbo som handlar om hennes vardag och pyssel (till exempel dessa fantastiska kakfat!) Så jag har gjort porträtt, animation och bakgrund med skator som tema. Man måste ta chansen att rita fåglar och träd när man får.

Kika in på hennes blogg här

För er som undrat

2011-12-06T01:55:00.001+01:00

Julekulorna i shopen tog slut på mindre än en vecka. Himla kul att de kunde vara så populära. Tyvärr måste jag meddela till er som mailat och frågat om det kommer fler att det inte blir så denna julen i alla fall. Dock finns det ju fler som knåpat ihop liknande så om ni fortfarande vill ha finns det till exempel här, här och här.

Gör klart bara

2011-12-04T13:07:00.001+01:00

Clara har skrivit ett mycket bra blogginlägg om att färdigställa saker. Min mamma brukar säga att hon imponeras av mig för att jag har förmågan att säga "Nu är det klart!" och inte bekymra mig så mycket över det och jag håller inte på och småfixar i all oändlighet efter att jag bestämt att något är färdigt. Saken är den att jag inte klarar av att lämna något halvfärdigt, helst ska jag hitta på något på morgonen, fundera ut hur det ska göras på förmiddagen, göra klart under kvällen/natten och sedan vakna nästa morgon till ett färdigt projekt. Det bästa är när man försätts i en slags skapartrans, men risken är att om man tar en paus, väntar en dag eller två, sådär så man hittar man tillbaka till verkligheten. Då kan det vara svårt att hitta flowet igen. Egentligen är väl enda sättet att ge sig på saken igen och ge sig tusan på att det ska bli klart.

Nu ska ni få se tre projekt som strider mot detta och inte alls är färdiga

Den här bilden har jag skrivit om förut en gång. Nu är det lite mer än tre år sedan jag började rita den efter att ha sett en gammal stumfilm som hette "the girl with the mechanical heart". Den hade inga tjejer eller mekaniska hjärtan med så jag blev sugen på att rita det.
Från början är den ritad på fel papper och efter att ha följt med några flyttar har den blivit skavd i kanten.
Egentligen gillar jag den inte så mycket, men jag kan inte bara lämna den halvfärdig.

Så då kan man fråga sig varför jag, när jag fortsatte på den för några månader sen, bestämde att hennes klänning skulle vara gjord av paljetter. Det tar en evighet att rita. Nu sitter den på väggen så jag förhoppningsvis ritar några paljetter varje dag och kanske någon gång, om sisådär tio år, blir den klar.

Ett annat projekt jag funderat på länge, börjat under hösten och nu lagt i en låda i väntan på bättre tider är denna. Jag har släktingar som gjort en massa skinnväskor med tennbroderier, så jag blev inspirerad att göra en liten modernare version i mindre format. Dock var det första gången jag provade på tennbroderi och första gången jag sydde i skinn. Så sömmarna blev så himla fula och mina fingrar blev alldeles ömma av att jobba med det. Men snart så. Kanske.

Det tredje projektet är inte särskilt gammalt, men det får vara med här ändå. Mjukt alpacagarn blir vantar i bästa färgerna. Det ska i alla fall vara klart innan veckan är slut. Så är det bara.

Första advent

2011-12-01T23:34:00.001+01:00

I söndags var det första advent, vi åkte till söderfamiljen och julpyntade.

och provade varma mössor.

De hade köpt en gran, min syster trodde aldrig i hela sitt liv att hon skulle köpa en plastgran, så det var lika bra att inte ens försöka få den att se verklig ut och helt enkelt ta en vit och dessutom fuska med påklädningen av den och göra det på en gång.

Och tillsvidare en hittepåstjärna i troppen, himla fin om jag får säga det själv.

Vi passade även på att hänga lite med Ruben, ja, lillebror heter Ruben!

Men sen började alla bli lite trötta

Så när Ruben lagt sig tillrätta hos mamma

Och Judit korvat in sig i en filt hos pappa så begav vi oss vidare till Lussekatter och glögg i en annan del av staden.

Saker jag gör på praktiken del IV

2011-11-30T20:32:00.001+01:00

Julpyntar receptionsrenen och hjälper till att fixa finaste julkalendern.

Den gömda mamman

2011-11-29T17:56:00.001+01:00

Hidden mothers är ett begrepp för dessa smått underliga, bisarra och lite läskiga fotona.

Det handlar varken om någon religion eller mode utan helt enkelt om att barnen inte kunde sitta still så lång tid som exponeringen tog för kameran.

Tanken var att mamman sedan skulle beskäras i ramen, men utan den skapas en väldigt fascinerande bild.

Hidden Mothers är dock inte alltid mamman, begreppet till trots. Här verkar det vara en far, ibland var det barnflickan och en teori är att det ofta var fotografens assistent som fick försöka ha pli på barnen.

Via pietmondriaan

Saker jag gör på praktiken del III - Telefonpiraterna

2011-11-28T15:44:00.001+01:00

Ikväll klockan 22.25 börjar Telefonpiraterna på Kanal 5. Det är ett program med busringningar som gjorts av folk här på byrån, ett gäng komiker och ett gäng animatörer. Även jag har varit med på ett hörn och ritat miljöer och karaktärer som sedan Katja har animerat. (Jag passade även på att lära mig animera lite mer själv, även om det tog bra mycket längre tid för mig än för Katja. Så de få klippen, tre för att vara exakt, är jag extra stolt över)

Det jag gjort kommer inte vara med i de första programmen utan först efter nyår, men självklart borde ni göra tittandet till ett återkommande inslag på måndagskvällarna med start redan ikväll.
Ni som känner mig kommer nog se vilka bilder som är mina. För er som inte känner mig riktigt än så kan jag avslöja att ni ska hålla utkik efter bilder som dessa:

Julekulor i shopen

2011-11-27T13:15:00.001+01:00

Fyra veckor kvar till jul så nu är det faktiskt okej att hänga julgranskulor i öronen, så nu finns ett helt gäng i min shop och väntar på att skickas iväg.

De finns i massa olika färger och mellan en och fyra par av varje. De kostar 50kr/par + en tia i frakt och jag ska försöka skicka dem så fort jag kan.

(De rosa och de turkosa är mina favoriter)

Till Shopen!

Rosa är lite roligare

2011-11-26T14:57:00.001+01:00

Det är lite roligare med rosa.

Så Lina på Hårgänget fick göra mitt hår roligt igen

Sen mutade hon mig och sa att jag ska vara hårmodell åt henne i mars.

Visst sa jag, för ibland är det ganska kul att bara låta ett proffs gå lös på frisyren.

Hej

2011-11-24T09:11:00.001+01:00

Idag är jag tät i näsan, tjock i huvudet och nerbäddad under täcke. Förkyld med andra ord. Om en vecka gör jag min sista dag på praktiken. Det är märkligt hur fort tiden kan gå och snart har jag en reklamexamen med mig och ska någon gång snart börja bete mig som en Art Director.
Klassen ska träffas en sista gång i mitten av december för att redovisa vår evighetslånga praktik och säga hejdå. Tänk, det är snart nio månader sen vi sågs sist. Många kanske har fått jobb, några har haft det hur bra som helst och lärt sig massor, andra har kanske insett att det inte alls var det här de ville göra och blir kanske mäklare eller något annat istället.

Jag ska förhoppningsvis börja jobba, det har jag faktiskt aldrig gjort, inte på riktigt. Jag har pluggat konstant sedan jag var sju år. Det blir annorlunda det här, eller så blir det precis som det har varit. Det är det som är så fiffigt med framtiden, att man inte riktigt vet (men det är ganska läskigt med).

PS.
När jag letade praktikplatser i tidigt i år så gjorde jag den här sången och skickade med i mailen när jag sökte:

Karriärstips till unga kvinnor

2011-11-23T11:28:00.001+01:00

Idag tycker jag vi ska läsa karriärstips för unga kvinnor. En del av dem har vi hört redan, men möjligen behöver vi höra dem igen. Jag känner att jag behöver det då och då.

Här kan ni läsa Ulrikas tips

Mer firmify

2011-11-21T11:19:00.001+01:00

När jag skrev om tjänsten Firmify förra veckan så missade jag två saker, dels att länka till sidan och dels att visa filmen som berättar om tjänsten, och dessutom berätta att jag gjort illustrationerna till den förklarande filmen.

Länken är fixad i förra inlägget, men för er som behöver den igen kommer den här:
www.firmify.se
så det är bara att gå in och registrera er och börja fakturera!

Det tror jag var allt för denna gång.

Postpaltkalas

2011-11-20T22:04:00.001+01:00

Joakim fyllde år i fredags så idag var det dags för kalas, och inte vilket kalas som helst duger för en person med ett förflutet som professionell paltrullare. Ett gäng norrlänningar var inbjudna och delikatesserna gick åt och smörbrunnarna blev många. Citat som "Tänk att en 26-åring har gjort de här paltarna!" kom från han som en gång i tiden, som femtonåring, ätit elva stycken en middag.

Men nu är kalaset slut och kvar är högar av tallrikar med överbliven lingonsylt.

Jag tror vi tar det i morgon och gör tidig kväll av det här. Efter en paltfest är det enda rätta att lägga sig ner, och sedan ligga kvar så länge man bara får.

God jul!

2011-11-19T13:16:00.001+01:00

Nåväl, snart i alla fall.

och då får man göra örhängen

Så man kan vara sin egen julgran

Saker jag gör på praktiken del II

2011-11-17T09:56:00.001+01:00

Ibland på praktiken kommer det fram någon och frågar konstiga saker, som om man kan ställa upp och bli fotograferad: "Nu på en gång?" och då svarar man helt enkelt ja, något annat går ju inte för sig. Sen får man börja ansvara för designen på sidan, visserligen från ett redan satt och godkänt manér, men ändå.

Det är kul när saker man varit med och pillat på börjar finnas på riktigt. Firmify har jag jobbat med lite under hösten. Det är en sida som du anlitar för att anlita dig så att du ska kunna göra jobb utan att ha eget företag. Ja, helt enkelt skickar du en faktura via dem till det företag du gör jobb åt, så får du ut det som lön. Jättebra om du inte vill starta eget företag, om du gör jobb lite mer sällan eller bara hatar allt pappersarbete.

Ja, och så är den ju otroligt snygg också. Bara det är en anledning att använda tjänsten.

www.firmify.se

Den hemmagjorda ansiktsrengöringen del II

2011-11-16T13:20:00.001+01:00

Jag är inne i någon slags experimentperiod, men varken sexuell eller modemässig sådan, snarare en sådan att jag blir lite sugen på att rensa ur kroppen med en detoxkur eller prova på att leva på rawfood en månad, köra balsammetoden och prova hemmakok på min egen stackars hy. Men, de tre första kräver ett sådant stort engagemang, så vi kör på det fjärde - huden. (ni kanske minns förra gången)

Den här blandningen, hittad här, är ett hemmavariant av så kallade pore-strips, sådana som drar ut smutsen ur porerna på utvalda ställen. Om ni ska göra detta själva så läs några tips längst ner i inlägget på saker jag lärde mig.

Receptet är mycket enkelt:
1 matsked gelatinpulver
2 matskedar mjölk
(Jag har ingen aning om ickeanimalisk gelatin fungerar, om ni provar så säg gärna hur det gick.)

Börja med att tvätta ansiktet. Blanda sedan mjölken och pulvret tills det blir klumpigt och fastnar ihop.

Värm det sedan på full effekt i mikrovågsugn ca 15 sekunder. Gelatinen löses upp och blir flytande.

Sen ska det på i ansiktet, relativt snabbt för det bli ju gelé sedan. Snygg blir man.

Låt det torka i ca 15 minuter eller tills du känner att det blir svårt att prata och ansiktet är helt stelt.

Då är det bara att börja slita och dra och se smutsen dras ur porerna. (det känns lite som att vara med i en science fictionrulle och du är den förklädda utomjordingen som nu ska visa sitt rätta jag under människomasken)

Men alltså, ibland gör det lite ont. Och direkt efteråt blir hyn såhär smickrande. Sen blir den mjuk och len, kanske ren också, och rodnaden går ner relativt fort.

Men så till tipsen,

1. Man måste inte ta hela ansiktet, det är nog bättre att göra en liten mängd av blandningen och ta det på t.ex näsan eller där det behövs.
2. Undvik ögonbrynen, annars ryker de. Undvik även hårfästet av samma anledning och om du har en välodlad mustasch och ett skägg du vill spara: gör det inte.
3. Undvik ställen där hyn är känslig t.ex under ögonen och undvik läpparna.
4. Om du skulle få smeten på någon av dessa ställen så dra inte, försök tvätta bort det.

papperspyssel

2011-11-15T18:51:00.001+01:00

Jag hade kvar ett album provpapper från pappersskolan under utbildningen och dessutom en helt tom vägg vi använder som tv och filmprojektionsyta, så vad gör man av det?

Jag tog helt enkelt en skalpell och skar rakt igenom albumet så det blev ett triangelalbum.

Med massa spännande färger.

Sedan lite tråd, lim och häftmassa.

Och vips blev väggen lite festligare.

Låt inte stan förstöra vår kärlek

2011-11-14T13:26:00.001+01:00

I fredags fick jag äntligen plocka ut min födelsedagspresent sedan månader tillbaka. Jag fick Patrick Wolf! Eller rättare sagt en finfin konsert med honom. På köpet var min kära saknade vän Emmy hitflugen från södern. Det var bäddat för succé.

Han hann med klädbyten (1. glitter+cape, 2. Superglittertröja, 3. Uppstoppad rovfågel)

Och säkert minst tusen byten mellan olika instrument (t.ex. gitarr, ukulele, piano, harpa). Det var pampig blåsorkester och små hus som lystes upp i rosa och grönt och han pratade om hur han alltid funderat på hur det hade varit att vara Godzilla.

Sen är hans röst bara så himla häftig, och låtarna så himla bra.

Och så var Teres där, så i den evighetslånga kön ut efter konserten roade jag mig med smygfotograferande, tjoho.

En helg i tårtor

2011-11-13T22:32:00.008+01:00

Fast vi började med en dunderlördagsfrukost i sängen (märk väl vår nya fullkomligt underbara tekanna till höger. Vi dricker så mycket te nu att vi snart knappt överlever utan)

Sen bar det av till min syster. Vår mor och far var nämligen där för att stifta bekantskap med deras nya barnbarn. Vi passade på att fira honom (Judit och lillebror firade såklart sin pappa) med bageritårta och lite sång.

Men på söndagen hade vi fortfarande en tårta och bullar kvar hemma (efter ett sånt där "välkommen till stan"-erbjudande från Ica. Bäst att passa på.) Dessutom ett sprillans nytt gammalt soffbord som behövde invigas. Som tur var hade vi vänner som ville komma.

Tårthelg = Bra helg. Nu fortsätter vi veckan i samma stil tycker jag.

Muffinspryderi med kvinnan

2011-11-11T18:07:00.001+01:00

Min vän Anna sa för några veckor sedan att hon skulle till stan, för hon skulle minsann bjuda på muffinsinspiration med Lagerhaus på ett litet releasekalas för den nystartade tidningen Nya rum hemma. Hon är en upptagen kvinna så enda chansen för mig att få umgås lite med henne var att dra på arbetshandskarna och hjälpa henne med muffinsarna.

Men det är ju faktiskt ganska kul

Anna stod dock för de eleganta spritsningarna

Själv lekte jag med sånt jag kan lite bättre - göra rosetter i sugarpaste.

Bilderna är såklart fräckt snodda från Kvinnans egen blogg: kvinnan.blogspot.com

En lillskrutta blir stor ganska fort

2011-11-11T09:36:00.001+01:00

Ella Sofie Rosmarin

2011-11-09T21:41:00.001+01:00

Tjitt vad jag gillar illustrationerna som Ella Sofi Rosmarin gjort på senaste tiden.

Älskar de små munnarna och ögonen som sitter långt långt isär.

och den ljusa akvarellen

Se mer på hennes blogg

Lillebror, storasyster

2011-11-09T13:21:00.001+01:00

Jag har blivit moster igen, min syster och svåger är tvåbarnsföräldrar och det viktigaste av allt: Judit har blivit storasyster!

"När jag blir storasyster..." brukade hon säga "...då ska jag nå ända upp till taket.", "...då ska jag låna din tröja Ankina", "Då ska jag..." och så vidare. Och nu, äntligen, är hennes lillebror här.

Tre bloggar om konst

2011-11-07T23:17:00.000+01:00

Designbloggar i all ära, men ibland vill man titta mer på konsten. Det är svårt att hitta de där guldkornen som gör det lätt att ta till sig och ger en viljan att se mer. Här tre stycken jag gillar.

Först här ovan The Jealous Curator som bloggar om alla de konstnärer man blir avundsjuk på för att man inte kom på det att göra det de gjort först.

Fluxblog har jag skrivit om förr, men den måste vara med på den här listan ändå. Dessutom uppdaterar de lite mer sällan nu, så i hopp om att några fler besökare ska ge dem en liten knuff i rätt riktning tycker jag att ni ska gå in och titta.

Piet Mondriaan har mitt absoluta favoritupplägg med inlägg synonyma till varandra. Från kylskåp till konst om tempereatur och installationer där platsen ett punkband precis spelade på snabbt kyldes ner till så all svett blev is till stolar som ändrar färg beroende på temperatur till stolar med ljus på till skulpturer med möbler på varandra. Och så vidare. Jag älskar att man börjar titta på kopplingarna mellan inläggen och det kan göra verken än mer intressanta.

Har ni några fler tips?

Idag gillar jag

2011-11-04T14:00:00.000+01:00

Twin Fawns

Eye Puke och Blind Cate

Peregrine Honig var med i första säsongen av Work of Art. Twin Fawns är så oerhört vacker och hennes serie Pukers visar vad som händer när det blir för mycket av något. De två bilderna närmast är från utställningen hon hade i serien.

Hairy Staircase, 2011 av Jessica Wohl
Det här är så bisarrt så man måste tycka om det.

A Song at Dusk, oil on panel, 30 x 30 inches, 2011
Lucongs oljemålningar där ögonen gör att människorna på bilderna ser ut att vara från en annan värld.

Fröknarnas kalasiga pressbilder till deras Du är bra-kort som säljs på bland annat designtorget och det faktum att de, när de inte sysslar med sina vanliga jobb fröknar sig.

Världens bästa storasyster

2011-11-04T12:24:00.000+01:00

Gånger två!

På taket om natten

2011-10-31T22:50:00.001+01:00

Jag var sjutton år när jag slutade ta bussen varje dag fram och tillbaka till gymnasiet 4 mil bort. Jag flyttade in i en 23 kvadratmeter stor lägenhet som var 14 grader varm på vintern och så varm på sommaren att det enda som fanns att göra efter cykelturen uppför backen var att slänga av sig alla kläder och sätta sig i duschen en stund.

Lägenheten hade ingen balkong, men ett tak precis utanför fönstret som man kunde sitta på (fast man antagligen inte fick). Vi satt där mest hela tiden. Ibland när somrarna tog slut och det inte var ljust hela nätterna brukade jag lägga mig ensam därute med en filt runt mig och titta på stjärnorna och lyssna på musik högt i hörlurar, lugn elektronisk musik med bestämd bas.

Det är precis där jag hamnar när jag lyssnar på nya albumet från m83, där eller i ett kolsvart rum liggandes på golvet med blicken i taket och låter musiken ta över. Så jag tänkte att ni skulle få dela den känslan lite och delar därför med mig en playlist med både låtar jag lyssnade på då, mellangamla låtar och låtar som kommer gå varma i höst.

Playlist: På taket om natten

På annat håll

2011-10-30T18:00:00.002+01:00

Jag finns ju på annat håll också, inte bara i bloggen, ibland frågar ni vad jag heter på olika ställen. Så nu går vi igenom det ordentligt.

På twitter finns jag under namnet @annikabackstrom . Var väldigt aktiv, nu mindre, fast jag kommer nog igen.

På Instagram hittar ni mig med namnet annikan. Jag fotar nog det mesta hela tiden på ett ungefär.

På Pinterest heter jag annikabackstrom och är överaktiv, där hamnar allt jag kommer över på internet som jag gillar att titta på.

Min rätt statiska portfolio hittar ni på annikabackstrom.se

Vill ni absolut möta mig i Wordfeud så har jag namnet Annikan där. Både sjukt less och besatt på samma gång av spelet.

På Vimeo laddar jag upp mina filmer, här hittar ni mig. Under de videor jag gillat finns en massa fint, sånt jag gillat helt enkelt.

Och självklart har bloggen en facebooksida.

(Jag har även rätt inaktiva användare på Flickr, Youtube och diverse andra sidor. Oftast heter jag annikabackstrom, frokenbackstrom eller annikan. Men de jag inte nämner här är inte särskilt aktiva eller intressanta.)

i helgen har jag

2011-10-30T17:03:00.000+01:00

I helgen har jag:
Åkt tåg till Hudiksvall
Ätit kakor
Ätit tårta
Firat Joakims pappas födelsedag
Gått jättelångt i skogen utan att bli blöt om fötterna
Sett Joakims bror på tv flera gånger.
Ätit bullar
Druckit vatten ur en kallkälla
Blivit halvt avsliten håret av ett ivrigt barn
Ätit Injera, för första gången, hemlagad på riktigt eritreanskt vis.
Fastnat för serierna New Girl och Work of Art
Köpt glitterhårspray
Sålt en dator

lite maskerad

2011-10-28T18:05:00.000+02:00

Förra året var jag på två maskerader den här tiden. Ena gången var jag vampyr, den andra siamesisk tvilling.

I år ska jag, såvitt jag vet, inte på en enda. Men bara för det betyder det inte att man inte får klä ut sig, kanske bara lite lagom bara hemma.
Ungefär såhär:

Varför inte göra om ett par gamla klackar till Zombieklackar (eller köpa dem här)

Här kan du kika på en tutorial hur du får dina naglar att vara blodprydda.

Enkelt, snyggt, äckligt.

Jag har förälskat mig i dia de los muertos-sminkningar. Otroligt fina.

Titta bara

Och om man ända bara ska vara hemma, så varför inte ta och göra något sånt här.

(Ber om ursäkt för att de flesta källorna har försvunnit bland rebloggande och tumblrande)

skepp och hoj/Torsdagspresenter till er

2011-10-27T17:52:00.000+02:00

1920x1200px

Idag är det torsdag, och för att fira det ska ni få en bakgrund till era skrivbord. En väldigt glad och somrig och inte alls läskig som man kanske trodde skulle passa bättre i dessa tider.
Klicka på bilden ovan för att få den stora bilden som förhoppningsvis passar ditt skrivbord. Här nedan bakgrunder anpassade för iPhone och iPad.

Till iPhone

Till ipad

Rundvandring (Till Julia och Emmy)

2011-10-25T20:50:00.002+02:00

Mitt hår inte bara färgades skojigt det klipptes ju även som om jag skulle varit med i Bladerunner. Jag har försökt förklara detta för Emmy genom att säga "En potta, på halva huvudet, ovanpå håret" men hon har nog inte riktigt förstått, och det det är fullt förståeligt för det låter ju inte helt riktigt. Julia önskade bilder runt hela huvudet. Så i kväll bjuder jag på en evighetssnurr för den som önskar se (nog hade man kunnat önskat att någon hade fixat det lite bättre på vissa delar, men det är inte lätt alla gånger när man inte har en frisör redo med plattången.).

Fauna

2011-10-24T17:42:00.000+02:00

Två illustrationer bara för att, kanske kommer det fler. Vilka djur skulle du vilja se i vilka märken?

En söndag på 51 sekunder

2011-10-24T14:42:00.000+02:00

Det här var min söndag på ett ungefär.

Les émotifs anonymes

2011-10-23T21:23:00.001+02:00

Vi var och såg den franska filmen "Franska nerver" igår. En film om en kvinna som har känslorna på utsidan och är rädd för allt, hon älskar choklad och är utbildad chokladbagare men alla hennes känslor gör henne skräckslagen för vad som skulle hända om hon visade någon vad hon kan.

Jag var lite orolig att filmen skulle få ett platt fall för att den i sina komponter kändes nästan för stereotyp, den är fransk, handlar om choklad, fransk blygsamhet och känslor. Men det fick den absolut inte, den håller sig precis på rätt nivå och historien är precis lagom underlig. Jag satt och log hela filmen, salongen skrattade högt, karaktärerna är klockrena och den är mer verklig än overklig trots sina musikalinslag. De nervösa, darrande "Oui." som sägs är många, men underbara. Och sen ljuset i slutscenen, åh, så fint.
En film om att våga tro på sig själv och att våga utmana sig själv.

Något väldigt bra.

2011-10-21T14:10:00.004+02:00

Liksom recensenterna fullkomligt älskar jag den här skivan. Den får följa med både när jag halvsover och är ute och springer, när jag jobbar. Hur nu det kan fungera, men det gör det. Det fungerar även väldigt bra att köra bil till om man hellre vill det, det har jag också provat. Det är så mycket musik och så mycket som händer i ljudbilden (på ett mycket bra sätt). Bombastiskt och pompöst och skört och fint på samma gång.

Såhär skriver DN:
”A heart like yours in a time like this” är en väldigt vacker västerbottnisk soulballad med närmast sakrala Beach Boys-körer.

Det var recensentens favorit, min med lite. Fast mest Medicate it right tror jag, kanske.

Skivan släpptes alldeles i dagarna, men tjyvsläpptes på Spotify några dagar innan.

Lånetiden

2011-10-20T21:01:00.001+02:00

Hur länge måste man låna något innan det övergår till att vara ens eget?

Objekt: Pojkväns kofta.
Lånetid: 1 dag

Objekt: Systers sjal
Lånetid: 14 dagar

Objekt: Läppstift
Lånetid: 4 år

Äger jag något av dessa tre nu?

rävarna

2011-10-19T13:35:00.001+02:00

Det var meningen att hon skulle vara Karin. Men det blev inte riktigt så. Sen när jag inte orkade måla mer insåg jag att det jag gjort är ju en klassisk Madonnabild med den triangulära formen och det mörkt blåa (även om det oftast är madonnan som ska kläs i blått, inte bakgrunden). Så kanske en västerbottnisk Madonna med rävar, om man ska försöka säga vad det är.

Det rosa

2011-10-17T19:47:00.002+02:00

Lyckan i att ha rosa hår sitter lite i att få vakna upp varje morgon och känna att det kunde vara maskerad, att folk säger att man ser ut som en karamell och att det känns som är någon helt ny.

Men allra mest sitter det i när man ser en okänd fyrafemåring med stora glasögon vrida på sig på stolen, titta fascinerat och sedan skrika ut, lite för högt än vad som kanske egentligen är okej, "TITTA MAMMA HON HAR ROSA HÅR!"

Då känns det riktigt bra.

Waldersten

2011-10-15T11:41:00.000+02:00

Min killes jobb har gjort den grafiska profilen till Galleri Jonas Kleerup. Och i torsdags var det vernissage för en av mina favoriter, Jesper Waldersten, där. Så jag hakade på.

365 är precis som det låter: 365 bilder, en för varje dag i ett år och alla bilder har sammanställts i en bok varav ett gäng visades på galleriet.

Bilder som denna.

och denna

och denna finns med.

Ni förstår ju kanske varför ni borde gå dit och kika, det är inte ofta man hamnar på konstutställning och de flesta där står och gapskrattar.

Sen inte fy skam att få en bok, och få den signerad.

starka känslor

2011-10-13T15:03:00.002+02:00

En arg och en ledsen
Provar rita lite nytt.

Bekänna färg

2011-10-10T22:42:00.003+02:00

Jag vet att det finns vissa saker man egentligen inte kan köpa, som stjärnor till exempel, antagligen inte färger heller. Men ibland kan man få låtsas att det faktiskt går.

För en summa pengar får du köpa en av 16,7 miljoner färger, namnge och berätta varför du valde just den, sen går pengarna raka vägen till UNICEF

Men det är så svårt att välja. En hallonröd kanske? Det kan vara bästa färgen.

Eller kanske försöka ta rätten till Yves Kleins blåa. Den är inte så tokig den heller.

Nej, det är alldeles för svårt. Jag vill ha alla, helst på en gång.

Som tur var har jag en pojkvän som vet vad jag behöver innan jag helt trillat in i en värld av trekantiga färgfält och försvunnit. Piggelinfärgen fick jag i present, nu känns det lugnt en stund.

På Own A Color kan du få din egen himmelsblå, smaragdgrön, gammelrosa eller senapsgul (dock inte kritvit och becksvart, för de är redan reserverade av någon), klicka er runt på en alldeles underbar sida och samtidigt göra något gott.

Vad döper ni er färg till?

Mina bilder på andras väggar

2011-10-10T13:05:00.000+02:00

Hemma hos Sandra hänger en tjej som samlar på kontaktannonser från det aldrig färdiga Samlarobjekt

Min vän Hanna har en Kosmonaut vid namn Alexandr på väggen sedan många år tillbaka

Och hon har även ett hjärta på hallspegeln.

På både Claras vägg...

Och i Teres vardagsrum sitter Men kom då!

Om ni har någon av mina bilder på väggarna så maila gärna bilder till backstrom.annika@gmail.com (eller kommentera med en länk till detta inlägget), jag vill jättegärna se hur det blev och jag skulle hemskt gärna vilja visa andra hur det kan se ut. Så maila bilder så gör jag ett inlägg om det, och länkar till era bloggar om ni har förstås.

Bilderna ovan är såklart hämtade från respektive blogg.

en lördag hos hårgänget

2011-10-09T13:08:00.000+02:00

I torsdags klippte jag mig hos hårgänget, hårmodell var jag så frisören fick göra lite som hon ville. Det hade hon och en annan frisör gjort på sex stycken till.

Mest korta blanka, välplattade frisyrer

Och några håriga skor

Vi fick vänta en stund bakom kulisserna, men inte fy skam det.

och tog tid

Hon hade fått så himla fin frisyr. Om jag minns det rätt så hade hon gått från rätt så långt rakt hår innan.

och den här damen hade haft hollywoodsvall.

Och strax innan vi skulle ut kammades vi och sprejades en sista gång så varenda hårstrå skulle ligga rätt och sen traskade vi ut och blev granskade och petade på av de andra frisörerna.

Själv ser jag ut såhär nu.

Futuristisk rymdfrisyr kan man kalla det. Färgen är som blåbär i mjölk, eller som en my little pony, eller Paradisio. Inte dumt det.

Jag har blivit kvasibarnboksrecensent, ba sådär

2011-10-07T09:04:00.003+02:00

Det kom ett brev på posten. Iklädd i det finaste papper och en stor lapp på framsidan.

Däri låg en bok från Rabén och Sjögren med femtiotalsnostalgi i barnboksform. Två saker jag tycker hemskt mycket om. Och när det kommer sådär, då måste man ju ta och göra någon slags recension på den.

Boken är en sammanställning av ett antal barnböcker från årtiondet och del i en serie med böcker som handlar om de olika årtiondena som följer.

Det värsta med sådana här samlingar är att de just endast består av delar från böckerna. Sluten är inte med och det blir snarare en trailer för böckerna som man egentligen vill ha hela. Det är lite klurigt att läsa för en nyfiken systerdotter när man läser ett stycke ur den klassiska Boken om Någon att: "det röda snöret åker upp för trappen och..." spänningen triggas upp, man vänder blad för att få veta, men där är helt plötsligt en annan historia.

Men illustrationerna och stilen går ju alltid att klämma och känna på. Det som är lite kul är att böckerna som finns med lever kvar idag, och jag minns dem tydligt från mitt 90-talsdagis. Det är inte bara nostalgi för mina föräldrar, utan även för mig. Men tyvärr så är det kanske en lite tråkigare bok för ett barn som vill höra hela sagan.

Fast ska jag klaga på en till sak så är det papperet, för jag skulle vilja att det kändes mer 50-tal, och då tror jag banne mig ett obestruket papper hade funkat bättre. Ni vet sånt papper som nästan är hårigt för att det är så rått. Det gör så mycket när man har papperstänket med hela vägen och inte bara på omslaget.